Jag är nog lite utav en prinsessa, livet lekte idag. Bortskämd och daltad med underbara vänner. Först ett långt samtal med Lily och sen nu mys med Sandra. Hon är på krigsstigen, så förhoppningsvis får hon med sig ett byte hem. Vet inte riktigt hur hon lyckas fälla dom med. Hon är den där typen som bara viftar med ögonfransar, puttar upp tuttarna och helt plötsligt står med handen innanför nåns byxor. Tror inte hon betalat för en egen öl på krogen sen hon började gå ut.

Jobbet blev bortprioriterat dock, vaknade seg i huvudet och bortdomnad i kroppen. Relationsmässig? Dagen står still. Hjärtat läker och det tar tid. Hatar det faktum att jag går in på hans facebook för att se om det hugger i det när jag ser hans ögon. Han har en speciell blick när han kollar upp under sin mörka lugg.

Jag ska förklara vad det är med honom som gör att jag fastnat. Jag skrattar på ett sätt som jag inte är van vid när jag är i hans närhet. Jag öppnar mig, kan hitta dom där förlorade pusselbitarna och litar på honom. Han har en speciell Herr B egenskap att få mig att andas i takt och skita i världen. Tiden står still. För någon som är konstant i abstrakt virrvarr är det skönt.

Men, för att citera Sandra, kontentan av situationen är: Bli aldrig vän med ett svin, ligg inte med en infekerad kuk och först och främst skaffa aldrig känslor för en välkänd casanova. Jag vet genom säkra källor att han inte ska ut ikväll så det kanske blir heartbreak för mig och Sandra. Två kvinnor på jakt. När började singellivet likna sahara öknen egentligen?

- Rose