Soldaten som inte ville ut i krig

Då var det dags igen, heta nätter och alkohol i blodet. Kvällen var på Goya och allt flöt på som det brukar. Jag och tjejerna sitter med varsin drink i handen och småpratar om våra senaste ligg. Då ser jag honom på andra sidan dansgolvet, mannen med leendet...
Självklart sveper jag drinken och det är dags att visa upp sin heta sida.
 
Såklart tar det inte lång tid förän all hans uppmärksamhet är riktad emot mig. Natten är ung och drinkarna blir många.
Kvällen slutar med att han kysser mig och frågar om vi ska gå hem till honom. Min respons blir:
Jag sover inte hos främlingar men följ med mig hem...

Väl hemma åker kläderna av fortare än kvickt och allt känns sådär bra.
När det bara är kallingar kvar sliter jag av dom och möts av...

Ett gappskratt!!

Soldaten som inte hade växt upp. Jag försöker hålla mig för skratt, det är nästan omöjligt.
Jag tar på mig mina trosor och ler lite snällt emot honom och säger:
Jag jobbar imorgon. Så jag måste sova nu. God natt.

Han ser lite förvirrad ut men lägger sig snällt jämte mig och jag somnar.

Dagen efter vaknar jag tidigt, väcker honom och säger att han måste gå för jag ska iväg till jobbet som jag förvarnade honom om kvällen före.

Han klär på sig snabbt och är ute ur lägenheten på en minut.

Detta var den minsta upplevelse jag haft någonsin.

Kontensan av detta är: känn efter innan du tar med honom hem!


-Sandra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0